en kamera i smyg

hämtade hem den här karln igår efter matchen.
underbara människa som man sällan får rikta kameran mot.

sista kvällen med er,

tack för ikväll.
ni är underbara. fler ord är bara överflöd.

åter till allt packande.

bara att du finns

gör min vardag så mycket lättare.
du är en mycket älskvärd person i mitt liv.

jag älskar dig <3

du ger mig styrka när jag är svag.
jag är en stor del av den jag är för att du alltid funnits och älskat mig.

huvudvärk och svär i grubblerier

jag satte mig i sängen och tröck mitt ansikte i den kudde du nyss legat mot. det är en kyla som skär i kroppen och det knyter sig i magen strax innan tårarna strömmar nerför mina kinder.

jag skickade säkert mitt sista sms där jag satt, letade efter ord som om det fanns några som beskrev allt jag kände, det blev bara ord på en skärm.

det är vid flera tillfällen tidigare som jag velat lägga detta till det förflutna. aldrig har jag funnit det så svårt att avsluta, som det varit med dig, aldrig tidigare har jag velat hålla fast vid något så hårt, som vid dig. jag vet inte om det är en lättnad eller bara ren besvikelse, på den ork som inte fanns.

gratulation från sis

det kallas 'att skriva dagbok'

allting runt omkring mig går i ultrarapid, med för mycket tankar som jag inte tycks komma underfund med. det är ivf något som påverkar mig negativt när jag tillåter det, vilket den senaste månaden blivit allt för ofta för ett välbefinnande.

dock, finns det annat i mitt liv just nu som har en mer positiv inverkan på mig. det låter säkert fånigt, kanske hämtat, men jag har en person i mitt liv som gör min vardag till något mer ..och när närheten inte infinner sig saknar jag det där leendet som gör mig knäsvag.

jag säger.. 5 dagar

ni skulle trilla av stolen om ni visste vilken klass mina myskvällar hållt nu.

lord have mercy!